Hemma
Nu kom jag precis hem från en picnic med skolan. Det var väl okej, förutom att alla skolor i hela Stockholm visst besämt sig för att ha picnic på samma ställe. Så det var många gamla barndomsvänner man träffade på.
När jag träffar en gammal kompis, som jag inte sett på några år, känner jag att jag måste imponera, typ "jag har utvecklats mest, jag är bättre än dig" Det spelar ingen roll vad man gör eller hur man är, uten det är liksom en omedveten tävling om vem som är snyggast.
Jag har alltid turen att träffa Vi-har-inte-setts-på-tusen-år-men-jag-är-snyggare-än-dig-fortfarande-människor när jag är som fulast´. Som tur var så var några av mina gamla kompisar fulare, så jag vann väl 30% i alla fall...
Är jag ensam om att tänka så?
haha, jag tycker att denna inlägg va lite intressant faktist.
hmm.. jag vet inte, men jag tror att jag har tänkt så nångång :p
